Jag skulle vilja påstå att jag är en höstmänniska. Hur mycket jag än älskar sommaren, riktigt njuter av den genom att våga vägra vara produktiv, spontana kvällar, träffar och utflykter, lite kläder, massa glass och solsken. Jag älskar sommaren.

 

Men på något vis mår jag som bäst på hösten. Det är då jag får fram mina mest ambitiösa egenskaper, jag får känslan att jag vill testa på allt jag inte testat, kanske energin från sommaren som kickar in. Och jag som lever ett väldigt spontant liv utan rutiner och fasta tider på sommaren behöver nog hösten, då jag kan få i mig mat igen, få lite ordning på min tillvaro haha.

 

I höst ska jag plugga statsvetenskap, ska bli så sjukt roligt. Jag har planer på att jobba bara ett par dagar per vecka, något jag ska tänka på och sedan prata med chefen. Jag ska dansa flamenco och har också tagit kontakt med katthjälpen för att vara där någon kväll i veckan och hjälpa till. Söka jobb som satan ska jag också göra, ligga i till max och satsa på att få ett arbete genom SEF-unga innan jag fyller 25 i oktober.

 

Ja, jag har massor på schemat till i höst, jag både vill njuta mer av sommaren samtidigt som jag vill starta igång alla planer nu nu NU. Men nej, det är ju fortfarande sommar så tänker mig en mix av både njutande och ambition i någon vecka till?