Har haft en jättebra dag men nu är bara allt som bortblåst. Känner mig så väldigt sårad och jag brukar inte skriva om privata saker i bloggen men just nu känns det bara så jobbigt att bära på. Jag är ledsen för att det oftast slutar likadant med vänner och jag blir så arg för jag vill inte känna så. Jag vill inte bli lurad, bortvald, ignorerad, sårad. Jag går alltid in så hårt för det när jag klickar med någon och i slutändan bara känns det som en kniv i hjärtat.

någon jag kunde snacka med om allt, vara mig själv med, någon som var så himla lik mig i personligheten, som det aldrig var en tyst stund med... alltid hade kul med.. jag har varit så himla glad och nu är jag bara ledsen... mest på hela situationen och om jag vetat för tre månader sen att det skulle bli såhär hade jag bara önskat att vi inte hade gått in för det så mycket och bli så tajta, då hade jag hellre aldrig pratat från första början.. Man bara bygger upp massa glädje, förtroende och massa planer och ser fram emot att hitta på saker tillsammans, lära känna varann ännu mer helt i onödan.

Jag skaffar gärna nya vänner men det är skönare att träffa vänner man sakta men säkert börjar gilla o umgås mer med, det är de som varar länge. Jag är trött på att träffa vänner man klickar med extremt och blir helt upptagen av och sen bara blir allt pannkaka och man står med ett sårat hjärta.