Solen skiner ute, det är kyligt.. Jag sitter här i myskläder och har kollat på Greys anatomy till frukosten. Men det finns en konstig känsla över mig hela tiden. Jag saknar D så himla mycket. Jag har så tråkigt utan honom, vi kan göra vad som helst och ändå har vi alltid roligt tillsammans. Hälften av tiden har gått nu, bara lika lång tid till och sen är han hemma igen. Jag har som sagt verkligen insett hur stor betydelse han har i mitt liv. Det är som jag inte är lika lycklig utan honom.. ingenting är lika roligt.. Men tills han kommer hem hoppas jag på solsken för jag har planerat en liten speciell grejj vi ska göra.

Jag vet att jag skriver det gång på gång, men det är så svårt att ignorera en känsla som tar över allt annat. Jag bara måste skriva av mig lite. Jag hade önskat jag kunde åka hem till familjen under påsken, umgås. Men jag ska jobba, vilket också ska bli roligt. Jag bara behöver lite kärlek.


Underbar bild jag fick skickad till mig :D