En lärare till mig lärde mig att om saker känns läskigt, obekvämt osv är det tecken på en positiv förändring. All förändring och nya saker känns ofta först läskiga, men det är för att man går ut sin säkerhetszon, där allt känns bekant och bekvämt men där sker inga större förändringar. Och om man stannar kvar i sin säkerhetszon utvecklas man inte.

Jag talar förstås om gruppintervjun idag. Herregud vad läskig! Inte alls rolig som jag läst att vissa tyckte. För det första skulle vi svara på massa avancerade frågor om hur man bemöter olika sorters människor. Svårt att komma på bra svar på rak arm. Sen var det värsta när vi skulle ställa oss upp och berätta om oss själva framför alla = runt 20 pers. Som mitt hjärta bultade. Hårt som satan. Tyckte jag sa bra saker men jag var nervös och hoppas inte det syntes.

Processen är lång innan man får jobbet(först gruppintervjun, sen ensamintervju sen provjobb) och vet inte hur sugen jag är på att lägga så mycket energi och hopp om att bli bedömd inför ett arbete på café när jag behöver allt mitt självförtroende inför min riktiga karriärplanering. Känns som jag söker servicejobb för att det är lätt att få och jag vet att jag kan det.. Men vi får se hur det blir med den saken.

Avskyr att prata framför grupper, bahh. Men jag har kanske lärt mig något av intervjun :)


Lilla jag i min Sverigetröja när vi hade fotbollsvecka på Bistro, roligaste jobbet ever :D