Det finns diskussioner som är oändliga, saker man aldrig kan förstå, tankar man aldrig kan sätta sig in i. Det finns saker som jag med många andra, ja, med de flesta andra inte förstår överhuvudtaget. Det finns många åsikter som skiljer sig från mina, som jag kan acceptera och tycka är logiska.

Jag är vegetarian - jag förstår människor som tycker att köttätande är jordens kretslopp. Men jag håller inte med.

Jag är ateist - jag förstår människor som är troende och följer sin guds lagar. Men jag håller inte med.

Jag är demokrat - men jag förstår Sverigedemokraternas sympatisörer och deras logik bakom tankarna. Men jag håller inte med.

Däremot människor som ska bestämma vem andra ska älska, som säger att deras barn endast får gifta sig med någon av samma religion/grupp/födelseort - det förstår jag inte och kan inte resonera kring på ett logiskt sätt.

Människor som stöder krig och tycker att andra förtjänar att dö - det förstår jag inte.

Jag är en tänkande person som tycker om att försöka leva mig in i andras tankesätt för att utveckla mina egna åsikter och funderingar. Men hur jag än försöker så förstår jag inte människor som flyttat med sina barn till Sverige och levt här i 15-20 år och sedan inte tillåter sina barn att dela livet med en partner härifrån. Varför är det en sådan hemsk tanke att ens barn ska vara tillsammans med en "helsvensk"? Om vi är så hemska, hur kan de ens stå ut att bo här? Hur kan man diskriminera invånarna i det land som tagit emot en när man behövde det som mest?


Jag förstår det inte, hur mycket jag än tänker på saken. Jag tycker bara det är så jävla tragiskt att vara så insnöad. Punkt slut.