Jag tittar ut genom föntret där den vita lilla lampans sken nästan skymmer regnet som blåser utanför. Det regnar inte som spön i backen, utan det är liksom snett duggregn, emellanåt dock spöregn. Bakom mig kommer Timbuktus stämma ut genom radion, han sjunger om hur mycket han hatar en tjej. Min ena fot diggar automatiskt med i musiken. Förutom min vickande fot, är det ryggen som känns. Den är öm och stel, borde inte sitta här vid köksbordet. På spisen till vänster om mig står en kaka med en vit och grön handduk över sig. Jag har bakat kärleksmums.

Liten observation från mitt hem just nu. Älskar att skriva observationer, men mycket djupare och längre och mer detaljerat än detta. Jag gjorde en observation över mamma en gång, det tyckte hon var lite störigt.

Klockan är fem och jag ser fram emot en slappekväll. Det enda måste:t jag har är att gå ut med soporna. Idag var det roligt att Johanna var tillbaka på jobbet efter 8 dagars ledighet. Men nu är jag ledig 3 dagar, jabadabadooo :D