Om du var ett hav vore jag en våg...

Fin kärlekslåt :) Sitter hemma i lägenheten nu och har ikväll kommit på att mitt liv består av 80% stress. Jag är så sjukt jävla lättstressad.. Inte för att jag inte har anledning att vara det, i och för sig. Jag är en obotlig tidsoptimist. Jag är fan alltid ute i sista minuten. Jag går skitsnabbt till bussen för att hinna, stressar inför möten med vänner, stressar med allt. Glömmer betala räkningar.

Dilshad irriterar sig väldigt på min lilla dåliga vana. (lilla och lilla..). Och idag sa han "jag har kommit på varför du är stressad. Det hade kvittat om du så hade skjutit upp träffen med din brorsa i tre timmar, du hade ändå inte börjat städa förrän i sista stund och hade ändå kommit sent. Och jag har kommit på varför. Därför du tål inte tanken att ha tid över, att vara färdig i förväg och sitta och vänta på att gå iväg!"

Så jävla huvudet på spiken. Javisst är det så. Iförmiddags skulle vi städa och det blev så stressigt att jag blev tio minuter sen till fikan med brorsan. Ikväll var det stress stress stress. Jag packar in tusen saker på den fritiden jag har. Nu är klockan tio och jag borde bara varvat ner och vara nära läggdags men nej..

Mitt mål är att imorgonförmiddag gå upp i tid så jag hinner sätta upp mina nya gardiner, äta frukost i lugn och ro. Ta ut soporna. Bara det är ett mål för mig mina vänner, för jag stressar alltid så mycket innan jag ska iväg.

Wish me luck. / Miss panik