Storhetsvansinne

Visst är Sverige ett bra land, vi krigar aldrig, hamnar sällan i konflikter, har bra välfärd och lite fattigdom. Kriminaliteten är inte så utbredd som i många andra länder och folk går inte i lika stor utsträckning med pistoler, handlar knark mitt på gatan, prostituerar sig för att få pengar osv. Dock börjar det komma mer och mer men det är en annan fråga. Sverige är ett bra land på många sätt. Just därför tror jag att svenskar har fått något slags storhetsvansinne där vi tror att vi är bäst på allt och inte kan inse våra egna brister.

Vårt djurskydd är vi särskilt stolta över och tittar snett på Kina som spärrar in björnar i små burar för att ta galla, på länder som har tjusfäktning, valjakt och så vidare.

Djur i bur har vi själva. Vad sägs om alla människor som köper ägg från burhöns - vart är deras samvete? Hönor som har väldigt liten yta att leva på, som inte har något roligt att göra eller ens att se på. Som aldrig får se dagsljus. Endast för vår SNÅLHET.

Ett annat djur i bur är marsvinet och fåglen. Fåglar som sitter i små burar, inte får någon stimulans för sina vingar, aldrig får flyga runt i huset eller lägenheten. Föräldrar köper marsvin till sina barn och låter de sitta i små burar och aldrig få komma ut för motion eller för stimulans av deras nyfikenhet eller sinnen. De tar inte reda på ordentligt vad marsvinen har för behov utan lyssnar bara som högst på djuraffären som ärligt talat inte vet ett smack av vad marsvin mår bra av. De vill bara tjäna pengar. Så detta handlar om KAPITALISM och om vårt ÄGANDEBEHOV.

Djur är fortfarande tillåtet på cirkus. Hur kan man tro att dessa djur mår bra? Som att göra konster är deras naturliga beteende. De reser runt i små burar och får aldrig den motion de skulle fått i det vilda, inte ens en hundradedel av det. De får hårda ord, skrik, sparkar och slag för att lära sig att stå på ett ben. För vårt NÖJE.

Att det experimenteras på djur verkar inte heller uppröra så många svenskar. Många kanske inte bryr sig om möss för att vi aldrig fått lära känna denna art. Men alla de marsvin, hundar, katter och till och med apor som det utförs experiment för. Vad är vår ursäkt? Endast för vår VETGIRIGHET.

Dessa exempel är djur i de värsta fallen av vanvård, av utnyttjande och av plågeri. Det finns andra exempel på olyckliga djur i Sverige som har det bättre än alla dessa ovannämnda, men som ändå önskar att de hade det liv de är födda att ha. Dessa är till exempel alla djur på djurparker som sitter i för små burar eller ensamma. Som inte får någon stimulans, som utformar stereotypiska beteende. Och delfiner som tränas att göra konster när de egentligen hade velat simma och busa i det stillsamma, vidbredda havet. Grisar som trycks ihop i stora grupper i små inhägnader som inte kan uppfylla sina behov av vila, upptäckande, bökande eller friskluft.


När ska vi sluta blunda för alla dessa djur jag nyss nämnt? Alla dessa tusentals individer. Om du, för ens en minut, tänker dig in i huvudet på en slaktgris, burhöna, elefant på cirkus eller en fågel i liten bur. Hur känns det? Vi borde sluta tro att vi inte gör någon illa, för det gör vi, medvetet eller omedvetet, varje dag. Men vi kan ändra det alla tillsammans om vi slutar blunda.

Ni kanske kan glömma, men det kan inte de.. De vars dag är fylld av stress, av uttråkan, av depression, av smärta eller ren skräck.


Kommentarer


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0