Jag avskyr verkligen att se scener eller filmer från andra världskriget, och då menar jag från koncentrationsläger eller förföljningen av judar. Jag klarar inte av att se koncentrationslägren eller alla människor som står på led, magra och grå. Jag mår illa av det.

När jag gick i nian så var vi i lägret Birkenau i Polen (tror det var Birkenau). Trots att jag inte var så jättemedveten om saker och ting när jag var 15 så har jag starka minnen därifrån. För det första skulle vi se en svartvit film i en liten salong. Jag gick ut under filmen för jag blev så starkt illamående. Det var väl extra otäckt att titta på när man befann sig på platsen som det hänt på.

Att sedan gå in i lägret kändes riktigt konstigt. Man visste vad som skett där sextio år tidigare. De hade sparat alla skosulor och det var en sjukt stor hög. Vi gick i barackerna och vi såg gaskammarna. Vi stod även precis vid ugnen där de brände kropparna. Det var en sjuk upplevelse. Allt som har med koncentrationslägren att göra får mig bara att rysa och bli starkt illamående. Att veta att jag gått där allt detta hände får mig att känna allting ännu mer obehagligt.