Ta bort valet att älska
Om föräldrarna inte bestämmer det så måste det i alla fall vara en person inom en viss kategori av människor som de inte ens får lära känna. Ja men hon är vacker och har en bra familj kan vara något de kan säga. Som att man blir lycklig av ett utseende. Jag blir så trött på människor som kan vilja styra sina barn till den gränsen att de till och med ska avgöra vem personen i fråga ska dela sitt liv med. Vad fan är det för äktenskap om man inte får lära känna personen? Det är som att sätta hela sitt liv i ett lotteri med 50/50 chans att det ska bli ett kärlekslöst och olyckligt liv med en low-life-idiot. Men det värsta av allt är när en förälder kan rättfärdiga det genom att säga att de vill det bästa för deras barn. Då kan man bara titta på dem och tänka vad är det för människa jag talar med? Då tappar jag all respekt för någon.
Att älska sina barn ska innebär att göra allt för dem, att älska de villkorslöst och vilja se de lyckliga. Eller har jag missförstått den där obeskrivliga kärleken alla föräldrar talar om?? Jag förstår inte hjärnan bakom föräldrar som kan säga att deras barn måste gifta sig med någon de inte känner. Föräldrar som inte låter sina barn styra sina egna liv.
Jag såg en bröllopsbild på en gammal bekant tjejkompis. Jag fylldes bara med olust, obehag, misströstan. Om hon nu valde honom själv är det ju bra för henne, men jag fylls ändå av de känslorna för alla är så glada och tycker allting är frid och fröjd sålänge killen/tjejen är av den rätta kategorin. De bryr sig inte om personen på insidan, sålänge den är "rätt". Jag mår illa. Jag mår illa av hela karusellen, av det falska skådespelet och den så omoderna synen på äktenskap som en affärsuppgörelse, på en fru som en importvara.
Om vissa tycker att det är bättre att gifta sig med en okänd jävel, visst gå och gift er, vad bryr jag mig. Men föräldrar som tvingar sina barn till den traditionen fast de inte tror på det, gör mig så jävla ilamående och arg.
Ni är de lägsta av människor, jag spottar på er.
Du tog orden ur min mun och skrev det i din blogg....alla säger att dom inte ångrar sina val...bla bla fucking bla säger jag bara !!! Alla vill finna sin drömtjej....men många vill ha en tjej som alltid...alltid ska vara där för hemma sysslor, dom ska inte göra annat för att mannen ska hellre göra det med vännerna, kvinnan låtsas att hon älskar men vågar inte säga motsatsen, föräldrarna är så lyckliga dagen dom gifter sig men snackar ibland skit om denne sen, killen/tjejen älskade partnerns utseende, men ser hur den sakta ruttnar bort mentalt...
jag hatar allt vad sånt står för....alla ska få ha rätten att lära känna varandra, alla ska få ha rätt att neka om man märker att det inte funkar, man ska inte leva i ständig olycka för att det ska gynna föräldrarna, så att man en vacker dag ska få den klappen på axeln och höra ordet "du är duktig" som en liten hund med ett ben i munnen där ordet heder står inristat...
tjejer vill ha killar från europa för att få ett "bättre" liv, killar vill ha tjejer från hemlandet för att dom vet sin plats....vart är kärleken? Vart är passionen? Vart är lyckan? Jo...kärleken finns kvar inom dig, du vill aldrig vara öppen för någon förutom din själsfrände som i denna situationen är rent omöjlig att hitta.!!! Passion? Där är ingen passion i sådana förhållanden....i sådant fall ytterst lite....minimalt...mannen är ute efter sex, inte genom kel, mys, romantik, blommor, middagar, överraskningar, resor, semestrar, uppmärksamhet....utan han vill ha sex för att han vet att han kan få det....där är ingen passion......lyckan? Lycka tror dom att dom har...det är bara något som dom avlat fram under dessa åren tillsammans till något som påminner om lycka, men lycka är det inte, snarare ett behov, ett beroende över att vara i närheten av varandra, ett gemensamt barn, en gemensam säng, gemensamma vänner...etc...lycka är det när dom vet att partnern skiner av glädje, ler och är tacksam för minsta lilla och veta att man inte blir tagen för givet, att inte behöva tänka på vad familjen vill, släkten och vänner, utan veta vad ens hjärta vill och göra precis som hjärtat säger till...det är sällsynt med lycka i bluffförhållanden....
alla är vi samtidigt avundsjuka över att folk lever som de vill, gifter sig med vem de nu önskar sig vilja gifta sig med och veta att ingen lägger näsan i blöt....överdrivet mycket, men samtidigt ska samma sorts människor ofta tänka på att alla som gör något sådant är hor*r , smuts, dumma i huvudet....men innerst inne vet alla att dom är 50ggr lyckligare än alla bortgiften, blindkärlek,etc...etc....
du skriver underbart...det har du alltid gjort, och älskar att läsa såna bloggar...
kram....<3
ps.. kan ha verkat väldigt flummig som skrev den kommentaren...kl 1.30 =S
Kram
Bra skrivet. Du har helt rätt och jag håller med dig. Föräldrarana tänker bara på sig själva och SIN status. Såna männinskor kommer aldrig att bli lycklig och det förtjärnar dom!Puss
