Känns som allt kommit på en gång, som att det bara händer och jag vill stanna upp och titta på mitt liv och säga "vad är det som sker här?". Igår fick jag ett mail från en gammal vän som skrev förlåt för allt hon gjort.. Det var nästan ett år sen, eller i maj eller april 2009 var det som vi blev ovänner... Och det har tagit mig lång tid att komma över hur allt slutade och det har funnits massa frågetecken i mitt huvud eftersom jag inte fick tillräckliga svar till varför hon gjorde som hon gjorde mot mig.. Jag blev otroligt chockad när jag läste hennes mail... Jag väntade på hennes mail väldigt länge men slutade att vänta för några månader sen, tog bort hennes nummer och försökte fokusera framåt.. Det kom nya vänner och det förflutna var bakom mig. Jag hade aldrig väntat mig att hon skulle höra av sig, inte nu, efter så lång tid... Men jag svarade direkt, ville ha svar på frågorna jag haft inom mig, som till stor del påverkat mig att inte kunna komma över det.. För det är svårt att komma över och glömma när man inte vet varför det slutade, vad man gjorde fel, vad som egentligen hände..

Men hon skrev ett långt svar och berättade allt.. Jag frågade mer och hon förklarade mer.. Som om det inte var nog att smälta sa hon nu idag att hon är här i Kristianstad i helgen och vill träffa mig om jag vill. Ja jag vill. Jag behöver inte ta tid att tänka, för jag handlar med mitt hjärta... Och mitt hjärta tänker att jag inte vet när hon kommer hit nästa gång och att det är lika bra att prata nu... Jag kan förlåta och lyssna, när någon visar ansträngning för mig och när någon öppnar sig själv och tar steget.. Även om jag blivit sviken och varit ledsen så är jag inte den som inte kan lyssna och försöka förstå.. Kanske är jag en idiot, men jag vill lyssna på mitt hjärta och låta det följa mig, det är det som känns rätt.

Så idag ska jag in till stan och träffa vänner.. Och vänta på hennes samtal och då får vi se om vi kommer att träffas i helgen. Visst är jag rädd att bli sårad, men så sårad jag var kan jag inte bli igen. Om vi träffas så kommer ni kanske få veta vem jag pratar om...