Var på möte ikväll med BIS, vilket är en förening som går igenom svenska kyrkan och Individuell människohjälp. De har träffar för barn i start, alltså barn som nyss fått uppehållstillstånd och ska integreras. Även föräldrarna kommer dit och diskuterar olika frågor angående barnen, sen får de önska föreläsningar om olika saker som de vill lära sig om när det gäller Sverige. Idag hade de tex. en läkare där som pratade om vaccinet.

Så jag ska bli volontär i caféet, som är varje torsdag och man kan antingen vara med barnen eller de vuxna, bara prata och så.. Känns verkligen som en utmaning men det ska jag göra :) Och om jag har tid när det gäller lektioner i vår så ska jag då gå med i barngruppen, de som gör kreativa saker med barn i åldrarna 9-12 år. Målar och pysslar utifrån olika teman. Fokus är att se positivt på saker och se framåt, inte bakåt det som de gått igenom.

Kul att jag ska göra något iaf nu när kursen slutar. Känns så tråkigt när jag precis börjat få lite kontakt med de i klassen =/. Nu kommer jag inte ha något socialt liv överhuvudtaget. Får se vad jag gör.. Till januari, men även då kommer jag bara läsa halvtid och kommer även då att ha väldigt lite socialt liv. Jobbigt.

Är så jävla nere nu, ursäkta. Allt bara känns jobbigt just nu och jag är så trött på att inte ha det sociala livet man får i skolan. Jag är så trött på att vara hemma och känner mig så himla isolerad. Ah jag är bara ledsen just nu. Säg till mig hur jag ska komma ur det? Jag ska börja dansa också i vår... Jag vill inte vara ensam, det är så jävla jobbigt. Och jag är inte vän med mina tankar&känslor just nu... Jag bara mår kasst.