Gröt

Gud jag skrev nyss ett lååångt inlägg som bara raderades :S Tack för den blogg.se!!

Jag ska fatta mig kort om vad jag skrev. Har ägnat förmiddagen åt marsvinen. Shellys sår har redan läkt bra, men hon går fortfarande inte på tassen. Jag har googlat en massa och hittat bra marsvinssidor som skrev om marsvin som inte vill äta. Har nu gjort iordning hövatten, vatten med hö som man sedan ska sila och ge vattnet till marsvinet som inte äter hö, eftersom det är en livsviktig föda för dem! Sedan hittade jag recept på gröt med havregryn (det enda Shelly äter nu i stort sett) och vetegroddar. Vetegroddar skulle tydligen få de att gå upp i vikt så jag hoppas!!

Vi får väl se hur det går med denna cirkus. Det var även en hel sida tillägnad avlivning och det kändes skönt att läsa om någon som skrev om marsvinsavlivning som verkligen älskade marsvin... Men jag har nog gjort mitt beslut.. Vill inte avliva just nu, för jag vill kämpa så länge det går. Visst, jag tror inte hon kommer överleva detta, men jag är inte helt övertygad om det. Man vet faktiskt aldrig vad som kan hända. Nu ska jag försöka mata henne med lite gröt iaf!

Någon av er som avlivat ett djur och vill dela med er av erfarenheten? Skulle betyda mycket!!


Kommentarer
Postat av: jessie

jag forstar att du tycker att det kanns jobbigt, och att du inte vill ge upp. men ibland ar det kanske battre for bade djuret och ageren att slappa taget.



Jag skulle inte i min vildaste fantasi kunna tanka mig hur otroligt ledsen jag kommer vara den dagen da buddy somnar in, just nu kanns det som att han kommer att leva for alltid.



Jag berattade ju for dig om var pomeranier smila.

Grannens dotter tappade henne med huvudet fore rakt ner pa ett stolsben 2ggr.

Hon lag nastan helt livlos nar mamma sag henne.

Hon akte till djursjukhuset och kom sen hem relativt frisk.

En tidig morgon kanske en manad senare sa vackte mamma mig och sa att jag nog fick ta farval av henne, hon hade fatt en hjarn blodning och hennes oga hade poppat ut, hon var riktigt dalig.

Det fanns inget att diskutera hon var tvungen att avlivas.

Jag var fruktansvart ledsen over att hon inte skulle finnas hos oss mer, och att jag aldrig mer skulle fa se hennes glada ansikte igen.

Men samtidigt sa kandes det skont att hon skulle fa lov att somna in och slippa lida.

Hon var inte riktigt sig sjalv den sista manaden i livet, och vem vet hon kanske hade fruktansvart ont och ville bara fa somna.



Nar djuren inte kan eller vill ata, sova, leka m.m sa mar dom helt enkelt inte bra och da tycker inte jag att man ska ha dom kvar for sin egen skull.



kram

2009-06-17 @ 13:38:50
URL: http://jessiiejones.blogg.se/
Postat av: jessie

var data ar installd pa engelska installningar,.

darfor saknas visa bokstaver.



kram

2009-06-17 @ 13:40:35
URL: http://jessiiejones.blogg.se/
Postat av: Sara

Jag tycker du ska kämpa med henne! Jag tycker det verkar (efter att ha läst om hennes tillstånd) att hon kämpar allt vad hon kan. Det är svårt att se ett djur må dåligt. Men jag tycker du ska vänta lite till.

2009-06-17 @ 18:01:50


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0