Idag är det exakt en månad sen jag beslutade att Shelly skulle somna in. Jag har inte ångrat beslutet en enda dag, jag vet att det var rätt. Jag har inte sörjt så mycket heller, för på något vis finns det frid inom mig. Hennes tid var kommen, det var dessa fyra år jag fick tillsammans med henne. De har varit så sjukt underbara och jag älskar henne så otroligt. Hon kommer alltid att finnas i mitt hjärta, jag saknar henne och jag vet att vi kommer att ses igen one sweet day... Jag kände att jag fick det avsked jag behövde av henne, jag var redo att skiljas åt, så redo som jag skulle kunna vara... Jag vet också att hon älskade mig så som inte många har älskat mig.

Till henne och till någon annan som just förlorat en som hon älskade så lägger jag upp denna låt av Mariah Carrey. Dock så menar inte jag allt det som hon säger i låten, bara tycker att refrängen är väldigt vacker.