Sitter här och läser lite och funderar på saker som sagts på lektionerna.

Förrut hade vi arbetskraftsinvandring i Sverige och folk lärde sig språket och samhället på arbetsplatserna. Invandrare var en nödvändig tillgång. De sågs som en tillgång, avlägset va?
Migrationen styrdes efter arbetsförmedlingen och arbetsmarknaden. Integrationskontoret kom inte förrän 1998, 10 år sedan endast. Men det måste ha funnits någon slags svenskundervisning då med... Men samhällsupplysning tex?, som är en del utav integrationskontorets "lektioner". Är dessa lektioner då nödvändiga? Så nödvändiga som vi tror?

Jag hörde om en student som forskat och kommit fram till att det blir som en ond cirkel. Kommunen ser invandrare och nyanlända som problem, de vill inte lära. Då lägger de till mer insatser och resurser, allt för att de ska vilja lära sig. Eleverna själva känner att det kommer mer insatser och problemlösningar och känner sig endast ännu mer annorlunda och detta slutar med att de inte vill lära sig.

Jag har varit och praktiserat på SFI och det är först nu som jag inser hur undervisningen såg ut. Jag ser något bristande i detta. Vuxna människor sitter med bilder på frukt och ska berätta om när de ska baka en kaka eller gå till torget och handla. Tänk en proffesor, polis eller gymnasielärare sitta och lära sig sådana där saker. Visst måste man lära sig namn på frukter, men jag tycker att de kunde lägga SFI-undervisningen på ett högre plan, så att dessa människor känner sig värdiga och behandlas som vuxna människor och inte som småskoleelever. Även hon som ledde samhällsupplysningen behandlade de som mindre värda kändes det som. Är det bara för att de inte kan tala svenska? Är det därför de förminskas?

Jag tycker att man borde lägga denna undervisning på ett vettigt sätt som är anpassad efter vuxna människor med värdighet. Man hade kunnat styra undervisningen efterb det de ville lära sig och kanske till och med haft inriktningar där de kunde komplettera sina fd utbildningar om så behövdes. På tal om det måste vi verkligen ta till vara människors kunskap och erfarenhet. Bara för att de är invandrare betyder inte det att de har blivit ett blankt papper utan erfarenheter eller kunskaper. Deras liv börjar inte i Sverige, utan började för länge sedan i ett annat land och det måste man inse. Jag tycker också det borde finnas kontinuerlig studievädledning under SFI-perioden där människorna träffar en studievägledare och dessa försöker se lösningar för personen, så att hans/hennes kunskaper kommer till nytta. Kanske behövs kompletteringar i någon form (som då SFI eller integrationskontoret skulle ha) eller bara praktik inom yrket så att han/hon lär sig hur Sveriges arbetsplats ser ut inom detta område. Denna studievägledaren skulle vara jag :) Som en liten parantes.

Jag hoppas det är fler som har insett detta och tänker såhär. Vi måste sluta se invandringen som problem, det är där hela problemet ligger. Vi får börja se dessa människor som individer som kan tillföra Sverige något.

Mångfald kan bli underbart, men inte så länge som utrikesfödda nedvärderas och idiotförklaras av det svenska samhället. Det hade kunnat vara du som måste flytta. Hade detta gjort dig till ointelligent?

/ Miss S