Kompis

Jag har, trots absolut säkerhet förut, börjat fundera på att skaffa en vän till Lillan. Hon kommer ju vara ensam kanske 2-3 år till (man vet aldrig hur länge hon lever men jag hoppas åtminstone 2-3 år till) så det kanske är snällast att skaffa henne en vän.

Jag tänkte isåfall skaffa en hona som är lika gammal men ändå pigg, så som Lillan. Hon ser så ensam ut. Vi har henne ute mycket och bygger saker, tar fram hus och tunnlar.. Men dock. Hon ser ändå ensam ut. Om jag skaffar en hona i samma ålder kommer det inte bli det dilemmat att jag kommer ha marsvin för alltid, som det blir om jag skaffar en unge.. Sen går Lillan bort och ungen är ensam och den ska ha en kompis osv osv.


Ångest

Ja klockan är beyond sovtid för Sofie och jag har lite ångest. jag vill göra en massa kul saker, men min ångest håller mig tillbaka. känner att jag måste vara hemma med Lillan nu efter hon blivit ensam. jag tror att grunden till det är att jag var hemma så pass mycket med shelly och fick dåligt samvete direkt när jag lämnade henne. så håller det väl i sig. jobbig situation. men visst, jag vill till stranden och äta glass, sola, bada med vänner, men sen tänker jag... jag vill inte lämna lillan ensam i sin bur. fy fan vad trist.

nej, jag är faktiskt en hängiven matte och jag får ta ansvar för det jag har skaffat mig. så om jag ska göra nåt kul får det vara när mamma är hemma helt enkelt. mitt samvete kommer äta upp mig annars. klart jag får ångest när jag hör andra som varit o festat, badat, solat, varit med vänner... men thats life vänner. i augusti blir det bättre tror jag :)

idag var en hellång dag och imorgon kommer det att vara detsamma. bechfotboll nu ju, vilket innebär en jävla massa folk. nu ska jag lufta så det blir lite svalare i mitt rum och sen sova. ska upp åtta imorgon, ska börja jobba halv elva redan.

Sov sött snyggingar!!


Jennie 18 :)

Ikväll har vi varit hos kusinen och firat hennes 18-årsdag. Trevligt!! Spelade lite kubb och ätit god tårta. Som brorsan sa till hennes mamma "Ja jag hörde att jennie gjort tårtan?.... eller hon kanske bara tog äran för den?". Haha. God var den! Så nu är alla kusinerna stora.. tror mormor får lite ångest hehe, snart inget barnbarn kvar i denna lilla håla.. Vi ska nog ut o äta och dricka drinkar med dem nu i sommar eftersom vi alla nu är 18 (förutom My som ändå bor åt helsike tyvärr) så det blir nog kul :D Brorsans förslag.

Tänkte berätta lite angående anledningen att jag tvekar att avliva Shelly. Saken är den att marsvin är otroligt svaga djur som normalt sätt bara lever mellan några timmar upp till max några dagar, typ 2-3 när de är sjuka.. Att ett marsvin ska kunna vara sjuk så länge som hon varit nu, cirka 9 veckor, är fan nästan omöjligt. Därför tror jag att hon vill klara det. Hon hade kunnat ge upp och somna in, det tror jag verkligen hon hade kunnat.. Kanske kärleken till mig och Lillan är för stor..

Shelly har överlevt så sjukt mycket! Först fick hon grå starr på ögonen, sen skadade hon sitt öga och chansen fanns att vi var tvugna att avliva om inte ögat blev bättre av pencilin, vilket det blev!! Senare fick hon blod i urinen och som tur var fanns det inga njurstenar för en operation klarar marsvin sällan, så då hade avlivning varit bättre (enligt veterinären) men det var en infektion som hon fick pencilin för. Nu blev hon förkyld den 25 april och kunde knappt andas, men klarade natten. Vi fick pencilin, som det var 50% chans att magen skulle klara, annars skulle tarmsystemet slås ut, men hon klarade det! Två kvällar kunde hon inte andas av förkylningen, men vi satt med ångbad tills täppan släppte. Veterinären sa att det är svårt och sällan som marsvinet får tillbaka matlusten när de väl tappat den, som hon gjorde under förkylningen. Men hon kämpar på ständigt! Hon försöker äta grönsaker (nosar och smakar) varje måltid fast hon inte vill ha och hon äter massvis med havre, eftersom det är det enda hon vill ha, förutom lite torrfoder. Nu har hon skadat tassen men hoppar omkring på tre ben istället för att lägga sig ner. Hon kämpar. Och jag älskar henne så otroligt mycket. Visst är det själviskt av mig. En annan person hade antagligen inte försökt rädda henne eller hade de avlivat henne direkt när hon slutade äta.. Kanske en person som inte brytt sig eller orkat ta hand om sitt marsvin, eller en person som ansåg att döden var bättre för marsvinet. Jag bryr mig om Shelly och jag vill inte att hon ska lida, men jag är sjukt rädd att göra ett misstag. Om hon kan leva ens 2 veckor mer utan avlivning så vill jag ha henne de två veckorna. Jag tror faktiskt att hon vill leva med oss den sista tiden, tills hon själv ger upp kampen. Den dagen jag märker att hon verkligen lider på så vis att hon bara ligger ner och inte visar intresse för varken mig eller Lillan eller har någon fysisk skada som jag ser gör ont så kommer jag nog att hjälpa henne till andra sidan..

Shelly är en familjemedlem och min allra bästa vän och jag tror aldrig någon älskat mig så som Shelly älskar mig. Hon har varit min flicka från dag 1! Vi har klarat allt tillsammans, när hennes första kamrat dog var hon så ledsen men vi var med varandra hela tiden... och för att inte nämna alla de liv hon har förbrukat genom att överleva allt hon gått igenom. Jag kan bara inte ta beslutet att döda henne.. Hon kan inte prata, jag vet inte hur hon känner, men så som jag känner henne så tror jag inte att hon är redo att ge upp än...


Vi år 2006, efter hennes kamrat gått bort. Chica ♥

Olycka-lycka

Jag tänkte bara dela med mig av en liten sak.. jag vet inte.. jag kände mig verkligen förvånad över min reaktion.. att jag kunde ta så "illa upp" eller... att bli ledsen över något som egentligen är så fint... jag vet inte... det gäller stina-bloggerskans graviditet. grejjen är att jag har läst hennes blogg så mycket på sistone och hon har blivit en slags förebild till mig som får mig att känna mig bra på nåt sätt... för att hon är så självständig, flyttat till Malmö o knappt känner någon och kör sitt eget race och har så sjukt skön stil.. sen.. när denna nyheten släpptes kändes det som att hon blev precis så som alla andra. perfekt liv med pojkvän och snart barn och perfekta förhållandet. det var bara inte den jag trodde hon var, den var inte den som jag såg upp till.. jag kände igen mig i henne, så som hon skrev.. hon hade typ inga vänner och jag visste att hon hade en kille men hon hade målat upp det som att hon bodde ensam och jag tyckte bara hon var så självständig. Har ni aldrig haft en människa som fått er att känna er bra? kanske ni har känt er deppiga över något ibland men har sett samma sak i en annan människa som ni tyckte var sjukt bra och därför kände ni er bättre..? det är typ så jag känner nu... det är bara det att det finns något stort som fattas för mig som ni inte vet om, inte många av er. och det gör mig så jävla ledsen när jag tänker på det och genom henne så kände jag hopp.... och genom hennes lycka så känner jag mig.. finns det något hopp... för mig ser jag alla andra komma så långt i sina relationer och så vidare.. och det får mig påmind om hur det ligger till för min egen del. hon var verkligen den som fick mig att känna mig bra genom det jag trodde hon var. och nu är hon inte det längre. och jag ville också bli glad för hennes skull, men jag kände mig bara ledsen.

var tvungen att skriva av mig. det känns hemskt att någons annans lycka ska få en att känna sig nere.. men det händer nog alla någon gång. min lycka kommer kanske vara någon annans olycka. eller det är ju just så det är. om lyckan blir min, blir det deras olycka. om lyckan blir deras blir det min olycka... så just nu har ingen av oss egentligen den totala lyckan. för att de har bestämt sig att bara de ska få vara lyckliga. och att jag inte ingår i den planen.

Fortsätt blogga!

Innan jag ska sova så måste jag bara skriva ett inlägg här.. om varför det är så otroligt bra med bloggar. När jag suttit och läst igenom ett tiotal bloggar den senaste timmen så har det slått mig mer än en gång hur bloggar visar likheter mellan människor. Jag finner mig själv känna igen mig i andra bloggerskors problem och inom mig pustar jag ut en aning och tänker.. "vilken lättnad, det finns fler som känner så som jag". Bloggar är bra därför att vi tjejer  får en chans att få insikt i andra tjejers liv och se saker som vi annars inte ser, hos tjejer vars yta inte liknar vår egen och kanske trodde vi att vi var mer olika än vad det visade sig.

Känner ni igen er i detta? Utan bloggar så finns frågetecknen kvar. Man vet inte hur andra tjejer tänker, förutom ens vänner, eller åtminstone hur ens vänner påstår att de tänker, för det tjejer säger till varann är ju inte alltid sant. Man vet inte om andra tänker och känner på samma sätt som man själv gör, om andra känner sig lika ensam som man själv gör ibland. Man ser bara den fina ytan som ser helt problemfri ut, när man tittar sig omkring på stan/skolan/jobbet. Nu säger jag inte att alla deppar och har milslånga känsliga samtal i sina bloggar, men man får chansen att se människors insida och se att insidan inte alltid stämmer överrens med den välpolerade ytan. Det är människor man inte känner, men som man ändå känner på något konstigt vis. Detta, tror jag, kan göra att man verkligen lär sig att inte döma utifrån utsidan, eftersom vi tjejer i alla olika åldrar och förpackningar kan ha samma tankar och känslor.

Jag tror själv att tjejers självkänsla kan öka enormt beroende på bloggandet. Man behöver inte känna sig lika udda som man kanske gjorde förut, eftersom man med största sannolikhet kommer att se fler i bloggvärlden som känner likadant som man själv gör. Jag tror även att man kan lära känna sina vänner på ett annat sätt om man läser deras bloggar, åtminstone om det är bloggare som är aktiva. Man kanske märker hur hon känner, tänker, reagerar på olika saker och på så sätt lära känna henne mer. Det tar ju trots allt ett bra tag innan man lär känna en människa som man umgås med och människor idag brukar ofta (enligt mina erfarenheter) ge sken utav något som kanske inte stämmer. Det finns undantag, men generellt sätt så är det ändå så att i sin blogg ljuger man inte, man låtsas inte vara någon man inte är, man avslöjar mindre eller större detaljer om sig själv och låter andra få en inblick i ens vardag och huvud.

Det jag känner gentemot bloggar är bara positivt, det ger oss tjejer chansen att en gång för alla inse att vi är alla lika, oavsett vad utsidan säger oss. Vi går alla någon gång igenom perioder av komplex för någon kroppsdel, vänner som sviker, killar som stampar på våra hjärtan, jobbiga stunder, vi kämpar, vi blir sårade, vi känner maktlöshet och detta går vi alla igenom. När vi ser att det är fler som känner som oss, dessutom kanske stora bloggerskor, då kan man känna sig "normal". Att läsa andras bloggar har hjälpt mig själv väldigt mycket, att se den känsliga sidan hos andra människor, sårbarhet, ensamhet, ärlighet och det har gjort mig starkare. Bloggar förenar!

Håller ni med? Kommentera :)

Utvik på facebook

Det här inlägget handlar inte om fysiska utvik på facebook, utan om psykiska. Om människor som verkligen blottar allt.

Hela den här grejjen facebook har verkligen gått över gränsen. När ens släktingar 30+ skaffar det, så känns det lite löjligt. Jag har facebook själv. Trots att jag irriterar mig rätt mycket på själva fenomenet facebook, så finner jag det lite lugnande att veta att människor kan få tag i mig. Jag finns och jag går att få tag på. Dessutom kan jag hålla lite koll på kompisar. Det handlar nog om kontroll från min sida. Kontroll över vänner och kontroll över att människor kan få tag i mig. Då menar jag inte nära vänner utan snarare gamla kompisar som inte har mitt nummer längre.

Vad är det då som retar mig angående facebook?

Livshistoria
Jo, för det första så retar det mig att människor skriver ut hela sin livshistoria på den där lilla rutan där man ska skriva vad man gör. Normalt kan tyckas att skriva "såg timbuk igår, skitbra" eller "är i göteborg, nice!", ungefär. Men ganska ofta ploppar det upp saker som "jag jobbade mellan 12-17 igårkväll, sedan sprang jag en runda med hunden och efter det lagade jag min favoriträtt och nu ska jag till min kompis". Vem har egentligen frågat efter en redovisning på hela din helg? Skaffa en blogg!

Att berätta för mycket
Kärleksliv är busenkelt att följa på facebook, när det gäller vissa människor. De berättar när de ska på dejt, att de blivit kära etc. Är det inte lite privat att skriva framför minst ca 50 kontakter (antar att de flesta har minst 50 kontakter) om du ska på dejt? Har du hört talas om privatliv??

Dumma quiz
Det tredje som irriterar mig är när människor gör quiz som "vilken är din favoritfärg?", "När kommer du gifta dig", "Vad kommer dina barn heta?". Det är rent idiotiskt enligt mig att göra en quiz angående vilken favoritfärg man har, vet man inte det? Och att fråga vad ens barn ska heta är lika dumt. Ett quiz blir väl kul därför att det byggs på någonting personligt och sedan visar ett resultat som kanske kan stämma? Det måste väl finnas någon sannolikhet i ett quiz eller ska det vara så dumt att det därför blir kul. Men ens favoritfärg är bara korkat.

Andra quiz som är ännu mer irriterande är quiz som bevisar folks dåliga självkänsla! "är du snygg?". "är du bra på att kyssas?" eller "Hur bra flickvän är du?". Skaffa lite självförtroende och fläk inte ut dina personliga komplex på facebook! Om du nu gör quizet, måste du publicera det? Jag kan lova att människor kommer inte börja att tycka att du är snygg för att ett quiz som du publicerar säger att du är det. Quizet har inte sett dig!! Hur man ens kan göra ett quiz angående vad ens ungar ska heta eller när man ska få barn är helt uppåt väggarna enligt mig.


Jag tycker man ska ta tag i sitt liv och inte fläka ut sig helt inför människor på facebook. Om man har en blogg är det en annan sak känner jag, för det känns lite mer privat. De människor som vill läsa gör det. Har jag bett om att få reda på hur din helg har varit eller om du dejtar en skitsnygg kille? Isåfall skulle jag läst din blogg, därmed punkt.

Köpt skönhet

Jag tittade på Super-size versus super-skinny innan ikväll och reportern var i, vad jag minns, LA (det var i alla fall i en stor amerikansk stad). Där verkade det som att skönhetsoperation var som att köpa smink. Typ; vilken foundation ska jag välja? hade bytts mot: vilken näsa ska jag välja?

Sköterskorna till kirurgen på en skönhetsklinik hade opererat näsan, förstorat brösten, fixat fett under ögonen och en av de ville fettsuga sig. Hennes mage var som min! Okej nu vet kanske inte ni hur min mage ser ut men hennes mage var fint platt, men ändå inte som en planka. En 34:a skulle jag chansa på. En muskelknutte skulle också fettsuga sig på sidan av magen. Ni har kanske hört också att operationer där män sätter in silikon som muskler blir vanligare? Bisceps av silikon.

Jag är egentligen delad. Jag tycker personligen att man ska förbli den man föddes till och inte ändra på sitt utseende. Jag tycker det är okej att ändra vissa extrema saker, men inte saker som görs utav fåfänga. Jag tycker det är fel att vi kliver in i en värld där man inte längre vet vad som är fake och äkta. Tjejer jämför sig med andra, utan att vara medvetna om att kvinnan/tjejen i fråga har opererat sig, vilket gör att tjejer blir osäkra på sig själv för att de tror att det är normalt att se ut så som den kvinnan/tjejen gör. Jag tror att det föder en massa dåligt självförtroende och jag är övertygad om att de personer som opererar sig är osäkra människor, människor som inte kan acceptera sitt eget utseende. Om operationer tar över allt för mycket kanske det till och med blir så att människor kommer att tänka "men guud vad ful, varför har han inte opererat sig?", eller "vilka små bröst! vad konstig hon är som inte skaffat silikon" och det vill vi inte, för det reducerar det egna valet och gör att en del människor kommer att känna sig tvingade till operation för att bli accepterade. Ett stort skäl att jag själv aldrig skulle operera mina bröst är för den sortens kille jag hade lockat till mig. Då får man ju bara svin efter sig och de flesta tjejer vill ha en pojkvän som säger att det är fel med skönhetsoperationer och som tror på inre, naturlig skönhet. Det kan man ju tyvärr inte få om man har genomgått en skönhetsoperation.

Den andra sidan av mig tänker att det kan vara bra med skönhetsoperationer, eftersom inte alla människor har fått chansen att känna sig vackra, bli beundrade eller få blickar efter sig. Det finns nu en möjlighet för alla att bli vackra, inte bara de som hade turen att födas med skönhet. Vi lever bara en gång och tänk vad orättvist att få leva ett liv som totalt baseras på ens inre skönhet. Inga busvisslingar, komplimanger eller beundrare. Eller att gå igenom livet med komplex, när en operation skulle kunnat ha räddat en från detta. En annan god sak som kan komma ur detta är att om vi inte längre kan se skillnad mellan äkta och fake så kanske vi slutar jämföra oss med varandra. Jag har ju haft komplex för mina bröst. De osäkra tankarna kommer i perioder och har gjort det sedan jag var runt 16. De brukar komma fram under sommaren, då fler tjejer kastar av sig kläderna och då man ser allt man inte har. Löjligt, men det stämmer nog in på många tjejer! Ska försöka ändra på det i år!! Om jag då hade vetat att skönhetsoperationer är utbrett och många tjejer har silikonbröst, hade jag kanske inte i lika stor utsträckning tittat på andra och tänkt att jag inte är normal.


Min slutsats är att jag tycker operation är okej i tydliga fall med en skavank som man upplever hämmar ens liv. Men att genomgå skönhetsoperationer på samma sätt som man går till frisören är ju bara fel. Men det är så det är, det finns överkonsumtion av allt i vårt samhälle.

Det finaste är naturlig skönhet :)


Älskling kommenterar

Var tvungen att publicera Dilshads kommentar som ett inlägg. Jag gillar det han har att säga :)

förvirrad...vääldigt förvirrad ! om Länge Leve Djuren!!:
dom läser din blogg, dom tänker sig in i situationen, dom äcklas och känner skräck, dom tycker det är fruktanstvärt om det hänt...samtidigt som dom står med en kebabrulle, hamburgare, skinka, ja u name it..

låt oss säga att en gris hade förstått allt som hände människan..vi blir till köttfärs, vi blir till julskinka, vi blir till gyros, dom grillar oss hela med ett äpple i munnen, och samtidigt tänker dom "oink..du..oink oink...tänk om detta hade hänt oss grisar oiiink...hade då inte världen sett konstig ut? oink...varför är detta rätt mot människor.." samtidigt som dom står och skär av huvudet och sen ta ryggen för att få det finaste köttet på människan....

jag fattar bara inte varför folk inte begriper riktigt vad kött är för något...alltså KÖTT....vävnader, senor, blood, fett, jag menar jag tycker det är rätt konstigt att människor petar sig i näsan och inte kan äta det, jag tycker det är väldigt konstigt att vi äcklas av att ta på någons finne, jag tycker det är konstigt att vi inte kan slicka en främling i röven....jag tycker det är konstigt för de djur man äter har förfan likadana vävnader, blood, röv, finnar osv osv osv...

vad är det med den köttbiten som gör att du verkligen vill ha den så illa in i din mage ? smaken ?? det är nog mest kryddan som gör "köttsmaken" är det nyttigt ? garanterar nog att vegetariskt är fuckt mycket nyttigare, är det umgänget? med andra ord "grupptryck" ? kan nog säga att där inte finns en eller två vegetarianer så varför inte bara säga det om du vill det ?

alltså att äta små barn ? hur hade ni tyckt det hade suttit i menyn ? potatisklyftor med marinerad barn bröst och grillade barn armar med tryffel sås och en liten liten hint av baby hals mmmmm jammi...? bon fucking apetit !
man tänker kanske inte på att ett lam, en kyckling, en kalv, en gris kan vara så unga...jag tror inte kycklingar får fira sitt ett års kalas, lammen kanske når upp till 2 om jag inte tror helt fel, men still, a kid !

jag förstår fortfarnde inte vad skillnaden är liksom, som jag sa innan..likadant blood, vävnader, organ, hjärna, sinne, själ, kärlek för sina egna..dom äter, dom dricker, dom skiter, dom pissar, dom föder dom knullar, dom lever sina lyckliga dar tills människan tar fatt i dom, barbariskt inte sant ? aja...hoppas nu männskligheten fattar ett o annat ...länge leve djuren !
IP: 83.249.22.26

Länge Leve Djuren!!

Ni har kanske hört de senaste avslöjanden om hur grisarna hålls i Danmark? De hålls i många fall i stall så tätt att det är svårt att få plats och de håller huvudet högt för att slippa klaustrofobin. Suggorna hålls alltför ofta i små burar där hon bara kan stå eller ligga. Hon kan inte vända sig och de flesta ligger då de har för svaga ben för att orka stå. De får liggsår.


När de ska föda flyttas de till en större bur för att kultingarna ska få plats, men inte heller här får de plats att vända sig. Föda förresten. Är det inte hemskt att suggor insimineras med sperma för att få kultingar, som sedan blir vår mat?


Vi omvandlar allt detta till människor. Människor föds upp i skitiga stall där de får stå så tätt att de får klaustrofobi. Och då har de tur, för vissa hålls i burar där de inte kan stå upp, bara sitta. De insimineras med sperma då och då och föder barn, för att de som föder upp de ska få mer pengar och sälja deras bebisar till köttindustrin. När människorna är tillräckligt stora och feta skickas de med lastbil flera mil, där de får stå tätt in på varann och ramlar på varandra. Sedan får de en elpistol i röven om de går för sakta in till slakteriet, där de töms på blod...

Mysig historia va? Varför är detta okej när det gäller djur?? Det är såhär det går till i vårt kära grannland och förresten vill EU få bort den svenska lagen som säger att grisar måste sövas innan de slaktas. Eu vill att de ska tömas på blod när de endast är bedövade.. Hänga i taket och titta på sin kompis bredvid.



Du kan göra något åt detta i EU-valet! Rösta på Carl Schlyter från Miljöpartiet. Djurens rätt tipsar om djurvänliga kandidater, här!

På djurens rätts hemsida kan du skriva på flera protestlistor, mot bland annat plågsamma djurförsök. Ett exempel är på Linköpings universitet, där råttor hängs i svansen och hälsenan skärs av. De får inte en chans att äta, utan får gå omkring på framtassarna, eftersom de ju hänger i svansen. Sedan dör de två veckor senare. Fråga mig inte varför detta görs, för det vet jag inte och det spelar ingen större roll för det är inte okej med plågsamma djurförsök! Om ni vill skriva på protestlistor gå in här.


Dessutom fick var fjärde svensk grisgård anmärkning enligt Djurens rätt för bara några månader sedan. För lite halm, liggsår, fixering, magsår. Dont eat meat.


Aldrig mer Halens

Jag vill utfärda en varning till er som inte redan varit med om det.

Jag tänker aldrig mer beställa från haléns. Never again. Varför? Jo för att jag fick betala 55:- i frakt för att få bikinin, 55:- i frakt när jag bytte toppen och 55:- i frakt när jag sedan skickade tillbaka allt eftersom varken storlek 32/34 eller 36/38 passade. Kan jag hjälpa det? Jag bara undrar. Jag mätte mig och enligt mätningen skulle jag ha 32/34. Är det verkligen då MITT fel att den inte passade??

Nu har jag alltså en faktura på 184:- för tre frakter och fakturaavgift. Och vad har jag fått? Inget förutom en ångest.

aldrig mer Halens, det är en sak som är säker.

Aldrig mer postorder över huvudtaget. Om man ska shoppa på h&m så kan man vänta till plaggen når butik, för det blir aldrig rätt!!

Självförtroende!

Jag tycker så mycket om tubtopar/klänningar och ville även ha en bandeaubikini, men alltid när jag tagit på mig den typen av plagg har mitt "armhålsfett" (jag vet, det låter inte fint, men vad ska jag kalla det?) putat ut ovanför linningen. Jag har inte sett/hört att det gör det på andra tjejer och har varit lite kinkig, ungefär som: Jag har inte fett att tala om någon annanstans och DÄR ska jag ha fett?

Idag så pratade jag&min pojkvän om vad vi är minst nöjda över på oss själva.. Och då sa jag att jag vill ha sådana fina bruna lår som vissa andra tjejer har. Jag tycker att mina lår är fina - men de är lite fläckliga, ni vet sådär lite spräckliga i skinnet. Inte silkeslena brunbrända släta och jämna i färgen. Jag visste att jag inte var ensam om dessa två skavanker, men trodde de flesta inte hade dem.

Tills jag köpte veckorevyn!


Ser ni bulorna?? Jag gör det iaf! Jag är inte konstig, det är så en tjej är skapt.


Jag vet inte hur bra ni ser på denna bild, men praktiskt taget ALLA lår i tidningen var lite spräckliga och bleka. Det är ju fan inte normalt att ha så lena, bruna ben som de har i Venus-reklamen! Och det finns säkert tjejer som är skapta med de perfekta jämna, bruna, icke-fläckiga låren, men det är kanske snarare så att den bruden är exceptionell än att jag är det?

De hade även ett uppslag om celluliter där de skrev att 80-90 procent av alla tjejer har det och att det snarare är normalt att ha det och onormalt att inte ha det! Jag har inte upptäckt någon cellulit på mina lår hittils, men har sett exempelvis Jennifer Lopez och hon har en massa utav de där trollen! Fick lite ångest, måste börja röra mig, så de inte kommer. Man kanske borde vara lycklig sålänge man har undkommit dem!

Nu känner jag mig så jävla nöjd med mig själv! Tack Vecko revyn för att ni visade normala icke-retucherade tjejer! Och att ni lyfte upp sanningen om celluliter, för jag förstår att det skapar komplex om nåt!!

För vem fan ser ut som  i Venus-reklamen?? Really?

En tyst minut

Det är såhär att jag vill hålla en tyst minut här i min blogg för allt som händer runt om i världen. För alla olyckliga människor med tårar längs kinderna. Idag vill jag hålla en tyst minut för....

... alla människor i Aghanistan som lider på grund av talibanerna.
... alla afghanska kvinnor som tvingas bära burka och inte får leva ett liv i frihet, dessutom alla små skolflickor som fått syra kastat på sig av talibanerna för att skrämma de från att gå i skolan.
... alla de politiska fångar som kämpat för sin frihet/sin befolknings frihet/sitt lands frihet, men som torteras och hålls inlåsta.
... alla de barn som växer upp med alkoholiserade/misshandlande föräldrar
... och slutligen de unga flickor som hamnar på olika slags hem på grund av problem hemma men som där blir våldtagna. Det är att sparka på den som ligger.

Jag önskar hopp och frihet och ett bra liv till alla dessa människor. Jag känner förtvivelse när jag tänker på talibanerna, allt det som de ställer till med. De är onda rakt igenom, finns inget gott i det de gör. Spikar för fönstren för att kvinnor inte ska synas, tvingar kvinnor att gå ut endast i sällskap med minst två män, stenar/hänger de för "brott" som ingen knappt hade höjt på ögonbrynen åt i Sverige. Man bara önskar att alla kunde ha det lika bra som vi har, vad världen hade varit fin då....


*sommmar*

Ser inte detta skönt ut så säg!




Jag vill ha sommar
jag vill ha bad och sol
Jag vill till ett varmt land
.............................................................
Åh det är så jädra härligt att bada!

Skåne!

Reasons to fall in love with Skåne...

* Österlen är så otroligt vackert med dess kullar, ängar, slätter och stränder.

* Malmö är en stad med hög puls och ger den rätta stadskänslan! Finns massa evenemang och superbra shopping!

* Helsingborg är den mysiga sommarstaden där man vill sitta och ta något gott i hamnen eller promenera vid kärnan.

* Lund är den mysiga fikastaden där man vill strosa runt med studenter, ha sin egen stil, äta middag, gå på bio. Hög mysfaktor helt enkelt!

* Självklart är Kristianstad också jäkligt nice med sina många caféer!

* Här finns all shopping du behöver, massor utav köpcentrum lite här och var.

* Vackra stränder finns det både i Åhus och neråt Österlen, dessutom i Lomma! Härlig sandstrand, känns nästan som utomlands på varma dagar!

* Nära till Danmark - kul att besöka en huvudstad lite när man vill, dessutom finns där en massa att göra

* Naturälskare kan skatta sig lyckliga med massor utav campingmöjligheter och Österlen, samt rapsfälten som kantar hela e22 neråt Malmö från Hörby.

* Härlig mångkultur finns här och möjligheten att få tag i massa varor från olika delar av världen

* Skånsk dialekt är så sjukt skön! Dessutom har vi några kända skåningar. Jag säger bara Zlatan, Henke och Timbuktu, they make us proud!!




Egentagna bilder :)

I Skåne vill jag bo. Älskar detta landskap.


Dream..

Detta resultat fick jag på ett quiz jag gjorde på facebook. One can allways dream....

Du är tjejjen som snackar kompisarna genom alla problem (ofta kan du avrunda pepptalket med en otrolig "tröst-ätartårta"). Får du själv problem delar du med dig av dem först efter du själv löst dem. Du hittar lätt rätt samtalsämne för stunden och fungerar det inte kan man ju alltid prata om strumpfyllda sandaler eller månförmörkelser. Vännerna älskar och avgudar dig. Din vilja tar dig långt. Killarna i din omgivning förälskar sig i dig utan att du vet om det. Allt sedan en blinddate på Muggen kilar du numer stadigt med en lika pratglad mäklare. Du klär dig i paljettvästar i guld och sätter upp håret med fågelfjädrar, vilket blir en egen och klockren stil.

Haha vänner älskar och avgudar dig och hugger dig i ryggen och sviker dig kanske det skulle stå? Nej, nu är jag negativ. Jag har faktiskt några tjejer som jag har börjat umgås med lite smått. Så lite omtyckt borde jag väl vara.. Eller jag vet inte. Men killarna i min omgivning förälskar sig i mig? Ja, om jag ska berätta en hemlighet så var det många som gjorde det i gymnasiet hihi. Jag kallades "vår egen hjärtekrossare" av en ledare när jag var med i en integrationsgrupp. Haha aww.. Klart man blev smickrad över att killarna från introduktionskursen stod på kö, köpte fina presenter när jag fyllde år och försökte charma mig haha. Fascinerade över de svenska tjejerna antagligen. Var en del andra killar som sa att de var kära i mig.. Dock inte de som jag själv ville ha, är det alltid så?? Inte för att de jag ville ha inte ville ha mig, det vet jag inget om för jag vågade aldrig berätta för någon att jag gillade dem. Jag väntade på att de skulle komma, väntade förgäves haha. Den uppmärksamheten har definitivt försvunnit!! Blir det så efter gymnasiet? Jag menar, raggar killar på högskolan överhuvudtaget? Känns inte så. Inte heller killar på stan eller nåt. Okej, Dilshad är kanske glad över att jag inte får massa kärleksbrev och busvisslingar haha. Är nog aldrig någon på högskolan som raggat på mig, förutom när jag blev inspanad av ett gäng kinesiska utbytesstudenter och jag pratade med älskling i telefon och sa det och han svarade:


Vaddå, kollar de SNETT?



 










NU - Timbuktu



I det lilla landet där vi lever, kommer det folk från överallt
Från Kiruna i norr till Trelleborg, från mitten i Södermalm
här har vi svart man, gul man, brun o vit
här har vi fattig man, medelman o superrik
vi har taxichaufförer, bankdirektörer
nån tjänar klöver men andra står över
men det vi behöver är mer av varandra
vi cirklar i samma förlegade anlag
så närma dig någon o ge din hand
närma dig någon, nu e din chans
så snacka med din granne
så byter vi takterna i landet
om inte makten tar sig samman
så måste vi tappert stå tillsammans

För det spelar ingen roll varifrån du kommer det handlar om var du är
oavsett vad som hänt förut nu handlar det om vad som sker
det händer nu, inte sen, vi suddar ut ett problem
för vi går runt och runt så upprepar sig på nytt historien
men det spelar ingen roll hur du ser ut du är ju byggd av blod och ben
vi suddar ut ett problem, gör det nu, inte sen
vi suddar ut ett problem, gör det nu, inte sen

För det är inget sätt att leva, med bostadsmarknad segregerad
när inkomstskillnaden separerar, försvinner viljan att integrera
när till och med skolan blir uppdelad, och många personer isoleras
kommer våran tro att tolereras, kommer våra toner ens få spelas
jag tycker att röster borde höjas, en hel del saker måste sägas
men det är snart för svårt att väja, med det är klart man hoppas
heja sverige du gamla du nya, där vissa är fångar och andra är fria
sverige med varmare kyla, hur kan vi låta den marknaden styra
sverige vi kan inte lipa och skrika, för vi är mer lika än vi är unika
men vi måste ändra det med världen, att man dömer människan efter färgen


För det spelar ingen roll varifrån du kommer det handlar om var du är
Och det kvittar väll hur du ser ut, du är ju samma blod och ben
Det händer nu inte sen, vi suddar ut ett problem
Och jag sa nu inte sen, vi suddar ut ett problem

Albaner, syrianer, greker, afghaner, sydkoreaner, kineser, japaner
Palestinier, irakier, perser, turkar, rumäner kroater och serber
Peruaner, chilenare, spanjorer, tyskar, finnar, italienare, fransoser, ryssar
Engelsmän och australier. Etiopier och somalier
svennar och blattar, långa och korta, männen i hattar är många och ofta
vi missförstår, vi bara skyndar på, missar så mycket så, vi inte lyssnar på

För ingen kan klara det ensam, vi måste ta tag i det gemensamt
För ingen kan klara det ensam, vi måste ta tag i det gemensamt

För det spelar ingen roll varifrån du kommer det handlar om var du är
oavsett vad som hänt förut nu handlar det om vad som sker
det händer nu, inte sen, vi suddar ut ett problem
för vi går runt och runt så upprepar sig på nytt historien
men det spelar ingen roll hur du ser ut du är ju byggd av blod och ben
vi suddar ut ett problem, gör det nu, inte sen
vi suddar ut ett problem, gör det nu, inte sen

Jason Diakité - A.k.a Timbuktu - en mycket klok man.

Stina-lee :)

En blogg jag gillar väldigt mycket är stinas - stinalee.se. Jo, jag tror alla har kollat in den, men om någon inte har det så skrev jag adressen haha. Hon är så  jordnära och naturlig. Har börjat uppskatta henne mer och mer. Känns lite kul nu när hon bor i Malmö och skriver om saker som jag känner igen mig i. Upptäckte att vi haft liknande helgupplevelser. Igår laddade hon upp en tråkig videoblogg haha. Den var inte tråkig men den handlade om.. typ inget alls. Som min, inte mkt att säga, men bättre med en tråkig video än ett tråkigt inlägg. Hon var skitrolig på videon, låg och käkade godis bara. Framför flera tusen läsare, hur coolt är inte det??

Idag hade hon varit på ikea och kollade på Gossip girl, precis som jag. Hon är en riktigt bra tjej verkar det som. Hon sa ju att hon skulle dra ihop ett gäng för fika, åh hade blivit skitglad om jag fick den chansen. Jag tänker inte leka nonchalant här, det är ju så, så jag skriver det. Jag gillar Stiiina :)

Tankar om nakenhet

Vad många kommentarer jag fått, såå roligt! Jag fick en kommentar av en strippa. Jag gick in och läste ett inlägg om hur hon ser på nakenhet. Jag måste nämligen lära mig att i mina starkaste åsikter låta motsatsen ta plats och lyssna på andra hur de ser på saken. Jag höll med henne och hädanefter tänker jag också se mitt kropp som ett fodral som ska visas upp och tittas på! Varför skämmas? Detta fick jag och jag lever bara en gång, så varsågoda att kolla på denna kakan ;)



.... trodde ni va :P Hehe. Nej, det är inget taskigt mot tjejen, kunde bara inte låta bli att jävlas lite. Trots att jag läste hennes inlägg grundligt så håller jag fortfarande inte med. Jag anser inte att kroppen är ett fodral som man kan visa upp hur som helst, men jag tror det beror på ens personlighet. Enligt mig är min kropp hemlig, bara min och de som får ser den har tur :) Hon tänkte så när det gällde hennes inre, kan förstå hennes resonemang där... Hon skrev att hon känner makt över killarna när hon står på scen och hon gillar att förföra de för att de ska springa och hämta ut mer pengar och ge henne och hon kan gå därifrån rik med kåta killars pengar. Jag hade aldrig velat ha kåta killars pengar, jag hade känt mig smutsig. Visst är det makt för henne att stå där och ha makt över alla dreglande killar, men jag vill inte vara ett objekt. Jag vill bli sedd för mitt inre, älskad för min personlighet och beundrad för mina åstadkommande. Men jag gillar att bli tittad på, jag känner mig snygg när jag blir inspanad. Kanske är det detsamma för henne, men bara att hon visar hela sin kropp. Men jag vill bli inspanad för att jag är snygg, inte för att jag har en kort klänning på mig. Jag vill inte att killar ska tänka att jag är "a piece of as" utan "en jävligt snygg tjej". See the difference? 

Jag brukar säga att sådana tjejer har lågt självförtroende och vill ha bekräftelse.. Men om man tänker så, är inte vi andra likadana? Vi sminkar oss och fixar håret för att känna oss snygga, för att få blickar, bekräftelse. Bara skillnaden att vi inte visar kroppen.

Jag vet inte faktiskt. Men kanske beror det på personligheten. Somliga säger att vi som inte vill visa vår kropp inte är stolta över den, det är sjukt att säga så. Jag hade kunnat visa den om det hade handlat om stolthet, det tror jag många hade kunnat. Många av de som viker ut sig är inte ens nöjda med sin kropp, varför skönhetsopererar de annars sig om och om igen? Nej, det ligger mer bakom, men jag har inte listat ut vad. Jag känner i alla fall att ett utvik eller att visa mig naken för främlingar skulle gjort att jag hade känt mig objektifierad, att jag inte var värd något annat än ett runk.

Vad tycker ni andra tjejer?


Better of alone

Ni vill kanske veta förresten hur det gått med mina fd kompisar.. Jo, jag har äntligen beslutat att jag faktiskt hellre lever utan dem. Eller utan M rättare sagt. Hon hörde av sig och sa förlåt för allt och jag funderade uppriktigt sagt på att ge henne en andra chans. Jag är ingen långsint person, bara man säger förlåt så kan jag förlåta till en viss gräns. Men sedan sa hon att hon och D skulle snacka ut dem också och att hon vill vara vän med henne.

Då tänker jag såhär. Jag snackade skit om en person som jag inte gillade, som jag bara ville sluta umgås med. Men jag trodde att M tänkte likadant. Men att kommentera och skratta bakom ryggen är tydligen hennes melodi.. Om en tjej som hon sedan säger att hon VILL vara vän med. Vill jag vara vän med en sådan människa? En som utan problem eller utan samvete kan säga elaka saker om en människa och ändå betrakta den människan som en vän.

Det retade mig från början att de två stod mot mig, för jag blev förbannad över att jag fick all skit medan de kunde fortsätta vara vänner. Men just nu så tänker jag att jag tror inte de kan ha så vidare bra vänskap. Den ena är vän med en människa som hon vet snackat skit om henne och den andra är vän med en människa som hon snackat skit om varenda gång hon varit frånvarande. Jag ska vara lycklig att jag inte är med i det där. Jag vill från och med nu ha sanning i mitt liv, inga fler lögner.

Just nu har jag ingen att umgås med här förutom mina gamla killkompisar Peter&George, resten av mina vänner bor i Malmö. Men det rör mig inte i ryggen. Jag har min familj och dessutom ska jag flytta till Malmö snart. U know what they say....

Hellre ensam än i dåligt sällskap! 

Gynning!

Carolina Gynning är en helgó tjej och det har jag tyckt länge! Hon visar att man alltid kan ändra sig och att man ska stå för sin kvinnlighet och våga vara sexig utan att bry sig vad andra tycker. Sexig med stil! Vilket hon är, guud vad snygg hon är! Hon är ju en riktigt cool kvinna, vilket hon visade i den showen hon hade. I huvudet på Gynning hette den va? :) Även den där talkshowen hon hade med tre andra kvinnor, sen att hon tog ut sina implantat från brösten visade bara på att hon har mognat och kan känna sig fin utan konstgjordhet. Och nu är hon programledare för "Hjälp! Jag är med i en japansk gameshow", där hon är så jädra snygg.

Hon är verkligen bevis på att en kvinna kan vara sexig, snygg och samtidigt självständig och cool. Dock är jag emot utvikningar... Och i det senaste numret av café, som de gjorde reklam för här på blogg.se (hon var med där) så tyckte jag att hon tog lite väl lättklädda bilder. Jag vet inte... Jag tycker att tjejer som viker ut sig har rätt låg självrespekt, måste de ha uppskattning av hela Sverige för att känna sig sexiga? Men jag vet inte vad hennes anledning är, men jag trodde iaf bättre om henne.. Men å andra sidan är hon ju fin och hon kanske bara känner att hon vill visa det, vem vet..

Om jag någon gång fått ett erbjudande om något liknande så hade jag åtminstone aldrig sagt ja. Jag tycker att min kropp ska vara lite hemlig, den ska endast ses av utvalda :) Jag vill inte visa mig naken för hela Sverige liksom och jag känner inte att jag behöver den bekräftelsen. Jag tycker synd om de som behöver den, de som inte nöjer sig med att titta sig i spegeln och säga till sig själva att de är fina, utan behöver runkande tonårskillar som bevis. Örk. Det känns lite skabbigt... Att bli beundrad av den typ av killar som läser café eller Slitz är något jag likagärna kan ha som mista. Helst inte ha alls.


Bild tagen från hennes blogg.

Over and out ;)

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0